Jag bestämde mig för att lägga band på mig själv och inte skicka ett sms. Jag skulle precis lägga ifrån mig mobilen när det kom ett sms. 

Jag lös upp när jag såg att det var ifrån Niall:

 

Night Becca xxx. 

 

Good night cutie ;* xx

 

Oh no. Is that my new nickname? 

 

Yeah, kind of... Do you have a better?

 

King of the world, sexy beast?

 

Haha, I think I'm going to call you cutie anyway... 

 

It was worth a try.

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________

 

Rebeccas perspektiv-

Jag vaknade av mitt alarm som jag hade satt på för att inte ''försova'' mig. Vi hade ju inte sagt någon tid, men om man säger lunch så kanske det brukar vara vid 12 ungefär. Jag brydde mig inte om att alarmet hade varit världens jobbigaste ljud utan hoppade glatt ur sängen. Idag ska jag på lunchdejt med Niall! För det var väl en dejt? Ja, nu bestämmer jag det. Jag skuttade in i köket och åt lite frukost innan jag fortsatte till badrummet och tog en dusch. När jag gick ur duschen så virade jag in mig i en handduk och satte också håret i en ''turban'' på huvudet. Jag rakade benen, och blev inte så glad när jag skar mig på den jädra rakhyveln. Det blev ett sår längst ner på smalbenet och det slutade verkligen inte blöda. Hmm, det här var ju just smidigt... Jag torkade lite med ett papper och satte sen på ett plåster från mitt lilla 'förstahjälpenkitt'. Och sedan ett till eftersom det var större än bara ett plåster. Det var ju precis det här man ville när man skulle gå på dejt med en snygg kille. Visa upp sina ben... Med ett par snygga plåster på. Men varför klaga? Jag passade på att borsta tänderna och lägga på någon slags dagkräm i ansiktet. Sen torkade jag mig ordentligt och gick in i sovrummet och öppnade den stora garderoben som var placerad mot en utav väggarna. Jag valde en blommig klänning utan axelband som gick lite högre upp än till knäna (Och jag tog helt klart en bh utan band också!).

Jag tittade mig i helkroppsspegeln och om jag hade tur så skulle han nog inte märka plåstret. Mobilen som fortfarande låg på nattduksbordet plingade till och jag småsprang fram till den.

 

Meet me outside my place at 12? xx

 

I'll be there! =) xx

Jag la ner telefonen på sängen och gick till spegeln igen.

Gud! Jag har en dejt med Niall om.. - jag kollade på den stora silvriga armbandsuret som jag satt på mig -  ... Fyrtio minuter. Omg, omg, omg, omg, omg, omg! Jag märkte att jag hade börjat hyperventilera, och slutade genast.  Jag tittade på plåstret på benet och suckade, det var genomblodigt och jag gick till badrummet och tog fram förstahjälpenkittet igen och slängde de första plåstren och tog på två nya. Som också var de två sista.

Måste lägga på minnet att köpa plåster.

Bara det inte blödde igenom igen, när jag var med Niall... Det skulle vara pinsamt...

Tiden flög iväg medan jag dubbelcheckade mig en sista gång. Jag såg okej ut. Jag gillar egentligen inte mitt utseende men döljer det komplexet ganska bra om jag får säga det själv.

Klockan var kvart i. Time to go! Jag önskade mig lycka till efter att jag tagit på mig mina gråa Converse och tagit min väska. Jag gick sedan ut genom dörren. Det var väldigt fint och soligt ute så jag tog på mig mina solglasögon som jag hade lagt i väskan.

 

Jag svängde precis in på killarnas gata när min mobil ringde. Det stod Niall på displayen.

 

''Hi, I turned just onto your street.'' Sa jag.

''Great! Can you just come in for a while?''

''Yeah, sure...'' Jag fattade inte riktigt varför han ville att jag skulle komma in men jag hade inga problem med det.

''Okay, see ya.'' Han la på och jag la ner mobilen i fickan igen. 

Jag var framme vid hans port så jag öppnade den och gick in. Jag gick fram till hissen och tryckte på knappen. Det tog inte lång stund innan den öppnades. Men jag hindrades att gå in när plötsligt Niall gick ut ur den. Han log stort mot mig och drog in mig i en riktig björnkram. Jag skrattade.

''Wow! Hi!'' Han släppte taget en aning men la händerna på min midja. 

''That was the best timing ever, right?'' Frågade han mig malligt.

''Yeah, but you called me, actually. And I told you where I was. So there was no real timing.'' Påpekade jag.

''Please don't take this away from me now!'' Sa han och jag skrattade.

''Okay then. It was the best timing, EVER!'' Han log malligt och lutade sig försiktigt fram för att ge mig en puss på kinden. Åh, så gulligt. Jag kände att jag rodnade lite, och han log mot mig. 

''Are you ready?'' Frågade han mig och jag nickade.

Vi gick ut ur lägenheten och även Niall hade tagit på sig sina solglasögon nu. Jag blev rätt så lättad när han gjorde det. Nej, inte för att jag är rädd om hans ögon... Eftersom att då kanske det inte är lika många som känner igen honom. Vi gick i tystnad ett tag, och för att bryta den så frågade jag:

''So, where are we going?'' Han tittade på mig en stund och log innan han svarade.

''I was thinking, ehm... I know a place that is nice, but still a little away... You know, not so many people.'' Jag log och nickade.

''Sounds good.'' Jag kände att han tittade på mig, men jag vågade inte riktigt titta tillbaka... Ni vet, ifall jag skulle få en rodnar-attack...

''You look beautiful... By the way.'' Sa han och jag log stort mot honom. 

''Thank you! You too.'' Sa jag och han log. Jag tittade ner på mitt ben. SHIT. Det hade blödit igenom ännu en gång! Inte så mycket, men man såg ändå blodet. Hoppas att han inte ser... Jag tittade snabbt upp och låtsades som ingenting, men hade inte märkt att Niall hade tittat på mig. Han tittade ner på mitt plåster och såg upp på mig igen. 

''What have you done?'' Frågade han mig oroligt. Åh, han var så gullig. Han brydde sig verkligen!

''Oh, that. Ehm, it's just a, you know...'' Jag ville ju inte säga att jag hade skärt mig på rakhyveln... Bara lite pinsamt kanske.

''What? You don't cut yourself?'' Han såg fortfarande orolig ut. Trodde han att jag skar mig? Med kniv? Med mening? Haha, varför skulle jag göra det? Och varför skulle jag göra det på benet isåfall? 

''NO! Haha, why would I?'' Nu måste jag komma på något, snabbt, och logiskt...

''I just, walked into a sharp edge...'' Sa jag och försökte det att låta troligt. Ja, man kan väl råka skära sig på en sängkant? Inte? Nehe... Han tittade skeptiskt på mig.

''Sorry, but I don't believe you...'' Han hade stannat och jag var ju tvungen att stanna då också. Han flyttade sin blick från mitt ben till mina ögon och tillbaka...

''Just tell me if something is wrong. I'm always here if you want to talk.'' Sa han mjukt och såg sig omkring på den väldigt folktomma gatan innan han kom närmre mig och tog mina händer i sina. Asså hjälp mig. Jag blev faktiskt rörd. Tack så mycket kära rakhyvel! Nej, jag skojade bara... I hate you rakhyvel! Men allvarligt, har jag träffat världens finaste kille? Ja, jag tror banne mig att jag har det!

''Thank you. But the truth is that I cut myself on the razor.'' Åh va pinsamt... Han pustade ut av lättnad. 

''Oh, that's such a relief! I was like Why is she doing that?'' Jag skrattade lite.

''You're so sweet. But you know, if I would cut me, it would probably be on the arms.'' Han tittade snabbt på mina armar och jag skrattade. 

''IF!'' Sa jag och slog till honom löst på armen. Såg jag ut som någon som skar sig själv? Allvarligt? Jag behövde fråga... "Do I look like someone who cut herself?" 

Han tog av sig solglasögonen och tittade djupt in i mina ögon.

"No. But I can never be sure enough. I care about you, you know. And if you cut yourself, I would help you." Nej men Gud! Vilka söta ord! Jag dör! Jag blev nästan tårögd och fick kämpa från tårarna lite när jag svarade.

"You are too cute." Jag hade en massa bättre ord än 'cute' men var rädd att han skulle märka att jag fått tårar i ögonen.

Niall tittade sig diskret omkring och jag följde hans blick. Det var nästan helt tomt på folk. En farbror satt och läste tidningen på en stentrappa som ledde upp till ett stort tegelhus, ett gammalt par som var ute och gick med en vit liten pudel, några killar som gick och knuffade på varandra och en ensam kvinna med en matkasse. 

När jag tittade tillbaka på Niall så kollade han redan på mig. Han la sina händer på min svank och drog mig närmare. Jag förstod vad han tänkte göra - kyssa mig - och tittade oroligt på honom. Tänk om någon kände igen honom? Tänk om kvinnan med matkassen hade en kamera? Eller var journalist?

Men Niall bara flinade mot mig och lutade sig fram och gav mig en underbar kyss. Energin rusade i kroppen. När vi samtidigt lösgjorde oss var jag yr som vanligt efter våra kyssar.

Niall tog min hand och vi började gå igen. 

Han tog mig till en söt liten restaurang på en avskilld gata. Den låg väldigt mysigt och det var precis som han hade sagt, inte så mycket folk. Men det var mysigt och rent och ja, perfekt, så jag undrade varför det inte var så mycket folk.  

Vi hade kommit in och blev genast mottagna av en skallig man med svart kostym med menyer i handen.

"Oh! Niall! It was not a surprise!" "Mark! Nice to see you!" Sa Niall och log.

Mark klappade Niall på ryggen och vände sig sedan mot mig.

 "And you have a lady with you!" Jag blev lite generad och det hettade till på kinderna.

Mark flyttade sig närmare Niall sa tyst: "And she is very beautiful!" Även Niall blev lite smått generad nu. Det syntes på hans underbara kinder som fick en rödare ton. Så sött! 

"Welcome, my lady." Mark sträckte fram handen och jag tog den. Han lyfte handen och kysste den lätt. 

''Please follow me.'' Sa han efter att han hade släppt min hand. Niall tog sig en snabb titt omkring sig innan han tog min hand och följde efter Mark. Han gick igenom restaurangen och öppnade en dörr som ledde ut till en mysig liten altan där han visade oss till ett bord. Han lade menyerna på bordet och lät oss sätta oss ner. Han frågade oss sedan om vi ville ha något att dricka. 

''I have a coke, please.'' Sa jag artigt eftersom att alla här var så trevliga. Då måste man ju vara trevlig tillbaka.

''Yeah me too.'' Sa Niall, och Mark nickade och log innan han gick iväg. 

Jag tittade runt omkring oss. Det var en altan med små runda bord med röda dukar på. Stolarna var svarta, flätade och var riktigt bekväma. Det var en solig dag och himlen hade bara några få fluffiga moln. Restaurangen låg i ett litet tvåvånings tegelhus. 

Jag kollade tillbaka på Niall som betraktade mig med sina vackra ögon. Han hade ett litet leende på läpparna och jag märkte att jag log jag med. Just nu kände jag mig verkligen lycklig. En underbar känsla som fyllde hela kroppen.

"So, what do you recommend?" Frågade jag och öppnade min meny. Niall öppnade snabbt sin meny och kollade på rätterna. 

''Hmm... The chicken is the best! But this meat thing is not that bad either...'' Han synade igenom menyn noga. 

''Ah, but this one...'' 

''How many times have you been here?'' Avbröt jag honom och han ryckte på axlarna...

''Ehm, a few times?'' Jag skrattade åt honom och tittade på min meny. 

''I think I'll go with the chicken.'' Sa jag sedan och han nickade.

''Good choice.'' 

 

Efter en stund kom Mark tillbaka och tog våra beställningar och efter det så flöt snacket på. Jag kände mig så bekväm med Niall. Det var bara att prata liksom.

''Tell me about you. What did you do when you were little?'' Frågade han mig och jag tänkte en stund innan jag svarade på frågan. 

''For a long time I played badminton. I stopped a few years ago. I don't know why, actually. And when I was 10 I started to take piano lessons.'' Berättade jag.

''So there's more stuff you're good at!'' Påpekade han och jag skrattade. 

''Haha, maybe...''

''Do you miss playing badminton?'' Frågade han mig sen. Jag log svagt.

''Yeah, a little bit.'' Erkände jag. Jag hade inte tänkt på det så mycket... Men jag saknade det faktiskt lite.

''So tell me... When you play badminton... Do you wear short skirts like when you play tennis?'' Frågade han flörtigt och jag skrattade.

''Niall!''

''What?'' Sa han oskyldigt. Jag kunde inget annat att skratta. Söta Niall hade faktiskt en flörtig sida han också. Han kollade menande på mig och jag log stort.

"So... Do you?" Frågade han och tittade storögt på mig medan jag låtsades fundera. 

"Ehm... Somtimes, yes. But not always!" Han log så att jag såg hans tänder och en tandställning som jag inte sett förut. Otroligt gulligt!

"So Becca," Sa Niall med hans "flörtiga" röst. "Do you want to play badminton with me sometime?" Jag skrattade innan jag svarade:

''Haha, yeah sure. But no skirts...'' Han gjorde en ledsen min och jag log. Han var så söt! 

 

Någon timme efteråt så var vi nästan klara med maten. Det hade smakat jättebra och vi hade haft det riktigt trevligt. En sak (av hundra) jag gillar med Niall är att man fortfarande kan vara som bästa kompisar typ. Vi dejtar ju, men under lunchen så har vi skrattat och haft kul. Vi har drivit med varandra och inte gulligullat hela tiden liksom. 

Niall tog sista tuggan av sin mat och tallriken var helt tom. 

''Ready for dessert?'' Frågade han och jag skrattade lätt. Jag la sedan handen på magen.

''I'm totally full.'' Påstod jag och han höjde ett ögonbryn. 

''Pleeeeeaaaaase? We can share!'' Sa han och jag tänkte över saken... Dela efterrätt med Niall, ja tack.

''Okay, but I'm not going to eat a lot.'' Niall såg nöjd ut och vinkade till sig servitrisen. 

''Yes sir?'' 

''Can we get one cheesecake and two spoons?'' Frågade han.

''One cheesecake, two spoons. I'll be right back.'' Sa hon och log mot oss.

''Thank you.'' Sa Niall till henne innan hon försvann.  

 

Efter någon minut kom hon tillbaka och ställde ner efterrätten på bordet. Hon la ner två skedar bredvid och lämnade oss.

Niall började genast äta och jag tog en liten bit. GUD I HIMLARNAS HIMMEL. Aldrig har jag ätit en sån där god cheesecake! I hela mitt liv! 

Niall verkade ha tittat på mig för han log när han frågade:

''Did you like it?'' 

''Ehm NO.'' Sa jag ironiskt och han skrattade.

''Good, more to me then!'' Sa han och flyttade cheescaken närmre sig själv.

''I was just kidding! Give me!'' Jag drog tillbaka den så att den stod med lika mycket mellanrum mellan oss båda. Niall hade slutat äta och tittade på mig.

''What?'' Sa jag med munnen full med cheescake. Sexigt, jag vet.

''You know, it feels like we known each other for ages.'' Sa han och jag nickade instämmande.

''Yeah... I know. Wierd right?'' Sa jag.

''Yeah.'' Det såg ut som att han tänkte på någonting. Men jag ville inte vara jobbig och fråga vad det var... 

''I like that. You know, when you meet someone who you can talk about everything with. Be yourself, and just have fun.'' Jag förstod inte riktigt om han pratade om mig, men när han tittade upp från bordet och rakt in i mina ögon så förstod jag att det var till mig. Jag tänkte på vilken tur jag hade som hade träffat Niall. Jag tvingade tårarna att hålla sig inne och på något underligt sätt lyckades jag. 

''You're so sweet!" sa jag och log. Niall kollade på mig och tog samtidigt en stor bit cheesecake. När han tuggat klart sa han:

"You know Becca, I really like you."