Becca babblade på och frågade om hur hon skulle säga det, när hon skulle säga det och var hon skulle säga det. Jag fnissade till och tog sedan hennes hand som hon hade lagt tillbaka på sitt eget lår. Jag smekte den försiktigt och sa sen lugnt:

''Don't worry. It will work out.'' Det var nog ett väldigt dåligt svar, men hon lugnade i alla fall ner sig lite och log mot mig.

''I'm sorry... I just don't want to hurt him.'' Jag nickade.

''Ehm, have you told him that you like me?'' frågade hon.

''No... I haven't.''

  Rebeccas perspektiv-

Okej, han hade inte berättat för Harry att han gillade mig... Kanske hade han hade förstått ändå? Men hur ska Harry reagera om jag säger att jag gillar Niall? Åh! Jag ställer mig själv frågan, gång på gång!

Jag kramade åt Nialls hand som låg runt min hand, han var varm och hade mjuka och lena händer.

"It will work out. Don't worry!" sa Niall igen och jag fick kämpa för att inte krama honom och aldrig mer släppa honom.

''Okey...'' han log mot mig. Tanken slog mig sedan att klockan kanske var rätt så mycket.

''I'm sorry but I have work tomorrow and...'' han avbröt mig:

''I understand.''

Han reste på sig sakta men släppte inte min hand. Eller det kanske var jag som inte släppte hans? När han märkte att ingen ville släppa så log han stort mot mig.

Han drog sedan upp mig försiktigt och drog in mig i en kram. Fjärilarna uppstod och jag andades in hans doft. Och om jag inte kände fel så tror jag att han gjorde detsamma. Vi släppte motvilligt taget om varandra.

''I'll guess I see you then.'' sa han och jag nickade som svar.

''Bye.'' sa jag och han sa detsamma.

 

Promenaden hem ägnade jag åt att bara vara. Jag fick ta det här med Harry som det kommer. Säga att det inte känts rätt liksom. Sen den här lilla detaljen att jag gillar Niall, ja den biten kan ju bli lite svårare...

 

På morgonen berättade för Sandra vad som hade hänt kvällen innan och så vidare. Kanske inte alla detaljer, men jag gjorde någon slags ihopslagning av det hela.

''What do you think I should do?'' frågade jag henne.

''It's easy! Just say it to this Harry guy.''

''Okay, but how do I tell him I like Niall then? I mean, they are best friends.''

''How about you say like this: I like Niall.'' sa hon som om det var världens självklaraste grej.

''But what if he gets hurt?'' Hon skakade på huvudet.

''Number 1, he is a guy. Number 2, you have known each other for maximum a week. He can't be hurt already.''

''But what if?!''

''Take it easy, just tell him. Don't be complicated, guys aren't comlplicated.'' sa hon och började sedan torka borden. Ja, mycket mer hjälp kunde jag ju inte få av henne...

 

På förmiddagen skickade han ett sms.

 

Okej, låt oss få det här överstökat. Det kommer säkert att gå bra. Han kommer ta det bra. Han kommer förstå. Japp.

 

Närmare klockan sex började jag göra i ordning mig för dejten. Jag "hoppade" in i duschen och valde sedan kläder.

Det var en riktigt solig dag, så jag valde kläder efter vädret. Jag tog ett par rätt så höga röda shorts, ett pösigt linne, med inte för stor urringning. Linnet var vitt med ett svart tryck på. Jag sminkade mig inte så mycket, utan lät det vara naturligt och håret fick vara utsläppt. Jag sprayade i lite hårspray för att det skulle hålla sig mot vinden. I öronen satte jag ett par stora silverringar och sen var det klart.

__________________________________________________________________________________________________

Förlåt så mycket för uppdateringen!

Här har ni inte världens längsta kapitel, men något som kanske duger så länge. Vi vet på ett ungefär vad som ska hända i nästa kapitel. Så om man har tur så tar det inte så lång tid. Vi får ta oss i nackskinnet! Haha, nedå. Men något liknande ;)

Tack för att ni finns kvar och läser :)

// Emma & Hanna

Jag tänkte mig hur det skulle vara om det var Niall som höll om mig. Han verkade alltid så underbart varm och rar, eller vad man nu ska säga.
När vi skulle skiljas så kramade jag om allihopa och när jag skulle krama Niall fick jag den sköna känslan i magen igen. Lite pirrig typ.
"Check Wordfeud." viskade han i mitt öra och släppte sedan taget. Jag nickade mot honom och vi skildes. Jag och Harry åt ena hållet. Och de andra åt andra hållet.

Harry la sin arm runt mina axlar. Det var ganska skönt eftersom jag inte gillade att gå ensam på kvällen.

Jag tänkte på att jag skulle gå på en date med honom om bara 2 DAGAR! Holy shit! Men tänk om han ville göra mer än att bara äta middag eller så på daten? Jag menar inte sex eller så. Jag menar mera typ kyssas eller så. Offentligt. Jag var inte en sån som gärna gick så snabbt fram. Jag tog det hellre långsamt. Eller gjorde jag det? Eller berodde det bara på vem killen var? Jag har inte riktigt haft någon seriös pojkvän...
Vi var tysta nästan hela vägen och Harry verkade ovanligt spänd... Var det något?

Vi kom fram till porten och jag slog in koden för att komma in. 2945. Den behövdes bara för att komma in på kvällarna. När vi gick upp för trappor tog Harry bort armen från mig och vi gick upp till min lägenhet.
"See you on Wednesday!" Sa jag och kollade på honom där vi stod mitt emot varandra utanför dörren till min lägenhet.

"Yeah, see you on Wednesday..." sa Harry lågt och lutade sig långsamt framåt. Jag kände mig otroligt besvärad och det blev inte bättre när han la ena handen runt min midja och den andra bakom nacken. Han drog mig lite till sig. OMG! Tänkte han kyssa mig? Vad skulle jag göra? Detta känns inte helt rätt! Och jag vet inte hur man kysser nån! Tusen tankar for igenom mitt mitt huvud när våra läppar möttes. Jag kände ingen känsla alls, det kändes inte rätt. Men jag besvarade ändå kyssen och kysste honom tillbaka. Vissa säger att det kommer som blixtar och änglasång när man kysser "den rätta". Men problemet var, att det varken kom blixtar eller änglasång. Och jag kände mig mest besvärad. Men värst av allt... Jag kunde inte sluta undra hur det hade varit om det var Nialls läppar.

Han släppte mig och gav mig ett stort leende. Och jag log tillbaka. Han vände sig om och gick mot hissen.

Själv gick jag in i min lägenhet, tog av mig mina skor och min jacka. Sen tog jag fram mobilen. Niall hade ju sagt att jag skulle kolla wordfeud.

 

 

Oj, ingen smiley. Hade det hänt något?

 

 

Han svar kom snabbt.

 

 

 

 

 

 

Om han ville träffas nu och prata, så måste det ju vara något viktigt. Undra vad det är? Och varför han vill prata med mig om det...

Jag skyndade mig ut till hallen och satte på mina converse. Jag tog sedan min jacka och gick ut ur lägenheten.

 

Okej, du klarar det här.

Nej, det gör du verkligen inte! Tänk om hon inte känner det samma? Nervositeten kom krypande och jag satte mig på en bänk utanför affären. Jag hörde hur någon kom gående, så jag tittade upp och några meter ifrån mig kom Rebecca. Tjejen som jag gillar så mycket. Tjejen som snart kommer att få veta att jag gör det. Hon log stort mot mig och vinkade. Jag log tillbaka och ställde mig upp. Vi möttes i en kram. Eller rättare sagt omfamning. Jag andades diskret in hennes doft, och jag tror att hon inte märkte det.

''So, what's on your mind?'' frågade hon vänligt och kollade frågande på bänken och vi gick dit och satte oss. Känslan av att bara sitta nära henne var underbar.

''Ehm, okay... Here's the thing.''

Hon tittade undrande på mig.

''I know that you and Harry are dating... And I don't know what you two are feeling for each other. But I have to tell you this.'' Jag harklade mig lite och ville inte möta hennes ansikte riktigt än. För isåfall kanske jag aldrig skulle få ur mig det.

''I like you Becca. Really much. Since the first time I saw you, I couldn't get you out of my mind. I know that we haven't known each other for a long time... But I think I have feelings for you. I just wanted you to know that.''

 

 

Jag var som i någon slags chock. Eller chock och chock... Han har ju sagt att han gillar mig förut. Men jag trodde inte riktigt att det var såhär. Men när han sa det nu, så snurrade det massor av frågor i mitt huvud. Eller egentligen bara en. Vad känner jag?

Harry är ju en toppenkille. Men det har liksom inte klickat. Med tanke på att jag känner mig lite obekväm när han håller armen om mig. Och speciellt det där med kyssen. Det kom ju varken änglakör eller blixtar. Det har helt enkelt inte känts rätt.

Men med Niall, då har det alltid känts rätt. När han höll min hand, när vi kramas, när vi bara umgås. Fast vi inte hade känt varandra länge, så hade allting känts rätt. Allting har varit underbart med Niall.

''Becca, please say something.'' bad Niall.

Ojdå, jag hade nog varit lite för insjunken i mina tankar. Jag återvände till ''the real life'' och mötte Nialls oroliga blick.

''Niall.'' Jag såg att han var väldigt nervös vid det här tillfället så jag la en lugnande hand på hans lår.

''It hasn't clicked between me and Harry. But I think that you and me have.''

Han tittade först undrande på mig.

''Clicked. You and me have clicked.'' sa jag och han log mot mig. ''The problem is that I don't know how Harry feels.'' Hans leende bleknade lite.

''And I don't want to hurt him.'' sa jag och Niall tittade förstående på mig.

''Nah, me neither.'' Jag visste att han inte ville såra Harry, och jag fick dåligt samvete bara av att träffa Niall såhär bakom hans rygg.

Det skulle bli så svårt berätta för Harry, kanske inte svårt att berätta ''att jag inte har några känslor för honom''. Det svåra skulle vara att berätta att jag istället har känslor för hans bästa vän.

"And I kissed him..." Niall kollade på mig och jag såg en chockad men samtidigt ledsam skymt i hans ögon. Jag berättade om mina känslor före, och efter kyssen och att jag inte hade känt någon änglasång eller några blixtar. Jag vet inte varför, men det var lätt att prata med honom om det.

Niall såg på mig med en förstående blick medan jag talade ut.
Jag visste inte vad som var värst, om att berätta för Harry att jag gillade Niall och inte honom, eller att se hans reaktion...

________________________________________________________________________________________________

Hehe :) Om vi får säga det själva så blev vi rätt så nöjda :)

Kommentera mycket nu!

Kramis // Hanna & Emma :-)

Rebeccas perspektiv:

 

Jag blev i samma lag som Niall. Skit... Jag menar, jag gillar honom men jag ska ju faktiskt inte flörta med Niall när jag ska på date med Harry! Men man måste ju erkänna, Niall var en riktig godbit! Han har dom tre S:en liksom: Snygg, Snäll, Söt. Och han har ju det fjärde också: Sexy! Haha!

Jag hade inte märkt att jag skrattade högt förrän Niall kollade på mig och sa:

''What are you laughing at?'' log han och lyfte på ögobrynen så att han fick en liten rynka i pannan.

''Ehm, I don't know...'' Sa jag osäkert. Åh gud så pinsamt.

Han kvävde ett skratt och brast sen ut i asgarv. Vadå? Vad var så kul med det?
"What are you laughing at?" frågade jag och log stort. Han var så gullig, Niall asså, när han skrattade. Tänk att vara ihop med en sån snygging... Nej! Sluta! Du gillar Harry! Ni ska gå på date! Det var sant, jag gillar Harry men ja, jag gillade Niall också.
"Oh.. Nothing!" svarade Niall och slutade skratta och log istället stort. Gulligt.
Vi gick ut i den stora bowlinghallen -mycket större än dom hemma i Sverige- och gick till en vägg som var full men bowlingklot. Alla var färgsorterade och det var riktigt snyggt
Harry och Louis tog varsitt blått, Liam och Zayn tog varsitt grönt och jag och Niall tog varsitti en rosaröd nyans.

"Losers will offer refreshments tonight?" frågade Louis och kollade runt på oss.

"DEAL!" sa Liam och vi andra stämde in. Louis gick runt och skakade hand med alla och sen började matchen.

Jag skulle ljuga om jag sa att dom var dåliga, för det var dom inte. Ett litet problem bara... Jag var bättre.

Zayn hade nyss kastat sitt sista klot och han hade fått ner 8 käglor. Och nu var det min tur. Jag tog mitt klot och sa sedan långsamt och kaxigt:

''Watch, the, pros.''

Harry och Louis flinade, själv tog jag något steg bakåt och siktade. Sedan tog jag några snabba steg fram och kastade iväg klotet.

Alla käglorna ramlade ner och jag skrek ett litet glädjeskrik.

''STRIKE!'' ropade Niall högt och höjde sin hand. Jag klappade till den och tittade sedan på de andra killarna. De gjorde sura miner hela gänget. Ja, alltså inte seriöst men ändå.

''What?'' frågade jag och Louis gjorde ett litet fake smile mot mig innan han gick och tog sitt klot.

''Now it's war.'' sa han allvarligt.

Louis svingade sitt klot bakåt och tog ett steg framåt och stängde klotet. Det åkte långsamt framåt och slog ner alla... Nej, nio stycken käglor!
"Woooo!" sa jag och Louis kollade surt på käglan som stod kvar.

"There is something wrong with the bowling ball" sa han och tog upp sitt klot som just kommit tillbaka. Han gick mot väggen med klot och bytte till ett som var orange.
"Yeah, it was just the bowling ball that was wrong..." Sa Zayn ironiskt och himlade med ögonen.

När vi hade spelat klart så var alla rätt så nöjda ändå. Speciellt jag och Niall, eftersom att vi vann då. Jag tror nog inte att jag får följa med och bowla nån mer gång. Inte för att skryta och hålla på, men dom var rätt så dåliga. Eller så var det jag som var bra... Jaja, vi slapp i alla fall att betala fikat och det gjorde Zayn och Liam med, som kom på andra plats. Dom som däremot fick betala, det var Louis och Harry som var lite halvt nöjda med matchen.

Vi var nu på väg till det lilla fikastället där dom hade bestämt att vi skulle fika.
"So, how can you be so good at bowling?" frågade Niall som gick på höger sida om mig. Jag kollade på honim och han log ett helt underbart leende mot mig.
''My family and I tend to go bowling at home in Sweden. But where I live they have a small cute bowling alley, not big like this one.''

"Is your family also bowling pro?!" Han gjorde en förskräckt min och jag skrattade lite. Han kollade intresserat på mig tills jag svarade:

"No... Mom is'nt very good..."
Niall skrattade och vek sig nästan dubbel. Haha! Dom andra killarna vände sig om och kollade på Niall.

''What have you told him?'' frågade Liam. Jag ryckte på axlarna. Ja, jag visste ju inte direkt vad det var för kul med att mamma inte var bra på att spela bowling.

''Oh, that's typical Niall.'' sa Louis och skakade på huvudet. Jag skrattade lite och likaså gjorde killarna. Dom vände sig sedan framåt och fortsatte gå. Jag vände mig nu mot Niall som hade slutat att skratta.

''What was so funny?'' frågade jag honom och höjde på ena ögonbrynet.

''Your face. Haha! You should have seen your face.'' fnissade han fram.

Jaha, tack då. Eller vadå?

''Should I take that as a compliment?'' frågade jag honom.

''I don't know...''

''Perhaps, because you were really cute.'' la han till tyst. Jag log lite, men inombords hoppade jag av glädje.

Niall's perspektiv-

Shit, sa jag nyss det där? Asså jag vet, jag skulle satsa. Eller skulle jag det? Jag kanske bara ska hålla mig i bakgrunden...

En sak som jag vet mycket väl, det är att jag gillar Rebecca. Hon är nog en av dom härligaste människorna jag har träffat.

En annan sak som jag också vet, är att hon ska på dejt med Harry. Och då känner jag att jag inte riktigt kan komma och flörta hejvilt med henne. Hur mycket jag än vill. Eller det kanske jag redan gör?

Och eftersom att hon ska på dejt med Harry, så måste det ju betyda att hon gillar honom. Och inte mig. Niall, det är kört...

Men om man tänker efter, så skickar hon ju små signaler hela tiden. Det känns som att vi kramas längre. Hon ler stort mot mig när vi ses. Hon är i princip lika mycket med mig som med Harry när vi träffas. Så det kanske inte är riktigt kört än?

Det bästa är ju egentligen att prata med henne. Men tänk om hon inte känner det samma?

Hon kanske ler ännu större till Harry, kramar honom ett snäpp längre?

Jag måste prata med henne.

 

_________________________________________________________________________________________

Förlåt så himla mycket för den kassa uppdateringen :(

Men tack för att ni finns kvar och väntar !

Här hade ni då kapitel 17. Vad tycker ni?

P.S: Ni kan ju följa oss på bloglovin så att det kommer ett ''meddelande'' när vi har lagt ut nytt kapitel :)