"You're so sweet!'' Sa jag och log. Niall kollade på mig och tog samtidigt en stor bit cheesecake. När han tuggat klart sa han:

''You know Becca, I really like you.''

_______________________________________________________________________________________________________________________________

 

Mitt hjärta dunkade i 180. Jag vet att han redan hade sagt det. Men det var liksom så mycket feeling den här gången! Förstår du vad jag menar?

Han hade värsta ögonkontakten och allt var liksom perfekt! Men nu när jag tänker efter så har alla gånger han har sagt det varit perfekta, men då ''dejtade'' jag ju Harry och så...

Jaja, what ever. Det var väldigt fint i alla fall!

''Aw. I like you too. Really much.'' Sa jag och han log stort.

 

När vi båda kände oss klara så betalade vi notan. Eller jag betalade drickan och han resten. Jag hade försökt att i alla fall få betala desserten men nejnej. Det fick jag inte. Efter det så gick vi ut tillsammans.

"Do you want me to follow you home?" Frågade han mig och jag log mot honom.

"Yes please. If you want to. But it's the middle of the day. What if someone sees us?" Sa jag.

"It's okay. I know a way..." Niall log ett underbart leende, satte på sig solglasögonen och la sin arm runt min midja och så började vi gå.

 

Nialls perspektiv-

Allt är liksom perfekt. Jag gillar henne. Hon gillar mig. Ingen har sett oss. Armen runt hennes midja. Kamerablixt. 

Vänta nu? Kamerablixt?! Vart då nånstans? Det här var inte bra! Becca märkte det säkert också för hon stelnade till i mitt grepp. Jag tog bort min arm och såg mig omkring. Jag måste tänka på att se rätt så avslappnad ut ändå, så att ingen märker att vi ''döljer'' något.

Jag slappnade av när jag såg att det bara var några turister som hade stannat på gatan och tagit kort med varandra. Puh.

''It's okay. It was just some tourists.'' Viskade jag till henne och hon slappnade av en aning.

Jag var ändå lite rädd att det skulle komma någon och se att det var jag, Med en tjej. Becca... För att det skulle vara väldigt jobbigt för Becca. Jag kunde se framför mig hur Becca stod med hennes underbara kropp tätt intryckt i något gathörn med massor av paparazzis runt sig. (överdrivet -ja- men tänk om!)

"Tell me more about the piano playing. Can you play any of our songs?" frågade jag för att få undan tanken och för att få Becca på andra tankar också. För hon stod förfarande som en staty bredvid mig. En väldigt, väldigt vacker staty. Jag skulle kunna bara se på henne i timmar. Nej Niall. Tänk om hon skulle veta vad du tänker på...

''I actually can play One Thing.'' Sa hon och gjorde en mallig min. Jag log stort.

''That's great! You have to play for me sometime.''

''Okay, but only if you sing for me. And play guitar.''

''Deal.'' Sa jag och hon log.

Rebeccas perspektiv-

Vi gick längst en gata som jag tyckte jag kände igen... Masons gata! Undrar vad Mason gör nu? Kollar han på mig? Undrar vilken lägenhet som är hans? Jag spanade lite på lägenhetsfönsterna som vi gick förbi. Nialls hand låg runt min midja och jag älskade det, älskade att känna honom hålla om mig, älskade att känna hans värme och närhet.

Vi började gå förbi ett nytt lägenhetshus och jag spanade in i det första fönstret. Det satt någon där inne som kollade ut! Mason! PIIINSAMT! Men han kollade inte på mig och Niall. Han kollade bara ut genom fönstret med ett dröm liknande ansiktsuttryck.

Men gud! Vad håller jag på med? Stirrar in i någons fönster! Visst att det var min "kompis" fönster, men ändå! Mason började spana ut över gatan och helt plötsligt så stirrade vi bara på varandra. Sedan så gjorde han tummen upp och pekade på Niall. Jag förstod först inte vad han menade men sedan förstod jag. Ojoj. Jag viftade med handen i en gest att han skulle sluta titta. Han fortsatte bara att göra tummen upp. Niall kollade på mig och sedan åt det hållet jag tittade... Oh, no! Mason såg inte Niall förrän några sekunder och då dök han ner under fönstret.

"Ehm..." Började jag. "That was Mason... A friend... Or like, yeah, I haven't met him so many times..."

Niall skrattade till min förvåning.

"Okey! Looks like a very nice guy!"

Nialls perspektiv-

Efter ett tag så kom vi hem till henne, jag ville egentligen inte lämna henne... Men jag var så gott som tvungen. Hon skulle ju jobba, och jag skulle på intervju.

''Is the interview tonight live?'' Frågade hon när vi gick upp till porten. Vi hade kommit in på samtalsämnet om just intervjuer och jag hade sagt att det var

värst när det var live och inte gick att klippa bort.

''Yes, it is.'' Sa jag och började genast tänka på ifall dom frågar om jag har flickvän. Men hon är ju inte min flickvän... Vi har varit på en dejt, och känt varandra i lite drygt en vecka ungefär. Så det är nog uteslutet att säga att jag har en flickvän. Och om jag säger att jag dejtar så kanske det är många som håller ögonen lite extra öppna när jag är ute? Då har vi ju ingen chans att gå ut och sånt...

Vi åkte upp med hissen och jag följde med henne till hennes dörr.

''I had a great time!'' Sa hon och log mot mig. Jag ställde mig närmre henne och la mina händer på hennes midja.

''Me too.'' Sa jag och lutade mig ner för att placera en mjuk kyss på hennes läppar.

Jag var nära på att göra något mer intensivt men jag ville inte vara så på.

När jag senare gick därifrån så kom det fram några fans som ville ha autografer och jag tackade Gud att de inte sett mig med Becca. En av dom -som var blond och hade för mycket smink på sig- drog mig tätt intill sig och så såg de ut som om vi var pojkvän-flickvän. Men jag tror att jag såg ut som en hushållsost med ett smile.

Rebeccas perspektiv-

Jag var på topp! Eller förlåt, jag menar jag ÄR på topp! Jag kom nyss hem ifrån jobbet, och på vägen hem från cafét hade jag sprungit in på affären och handlat lite mat.

Nu satt jag bänkad framför tv'n. Eller, neh. Inte bänkad precis, men jag satt i soffan framför tv'n. Killarnas intervju skulle snart börja, och den ville jag ju inte missa. 1, för att jag gärna vill se den och 2, tänk om han börjar fråga mig saker om hur jag tyckte att det gick och så säger jag: ''Eh, nej men jag tittade på Desperate Housewifes istället...'' Inte så bra va?

Oj, nu börjar det!

Jag skruvade upp volymen en aning och lutade mig bak i soffan.

Nialls perspektiv-

''Hello everyone! Hello audience! And hello to you at home! I'm Lina, and this is my talkshow!'' Lina som programledaren heter välkomnade alla. Vi stod fortfarande i kulisserna, och skulle få komma in om en liten stund.

''Tonight, we have the five amazing boys from One Direction here!'' Jublade Lina och likaså gjorde publiken. Jag log. Man fick alltid en sån kick av fans och applåder och sånt där.

''Why don't we take them in right away? Here they are, Louis, Liam, Niall, Zayn and Harry!'' Sa hon glatt och What Makes You Beautiful började spelas. Publiken tjoade och applåderade. Vi gick in i studion och kramade om Lina och pussade henne på kinden. Vi gick sedan och satte oss i soffan som var framställd och hon satte sig i sin fåtölj. Hon rättade till sitt bruna lockiga hår innan hon log stort mot oss och började prata.

Vi hade klarat oss igenom intervjun väldigt bra och programledaren var väldigt rolig också så man hade ju fått sina skrattiga stunder.

Jag kände nu på mig att hon alldeles strax skulle komma till flickväns frågan. Jag visste ju vad jag skulle svara, men jag blev lite nervös ändå. Tänk om jag började rodna och avslöjade oss! Det fick inte hända.

''You're going like all around the world, do you have time for dating?'' Frågade hon intensivt och tittade undrande på oss. Där kom frågan.

''Some of us have girlfriends. So we try to see them as often as we have time.'' Sa Liam och log mot Lina. Hon nickade och frågade:

''And you who doesn't have a girlfriend, do you date?'' Hon riktade inte frågan direkt åt någon men hon tittade på mig. Så jag tog mod till mig och svarade:

''Ehm, yeah. We're all ordinary teenage boys, so we're dating when we have time.'' Hon nickade.

''And when we've found a girl we like...'' La jag på och tittade in i kameran. Det var ju självklart riktat till Becca. Undrar om hon kollar? Förstod hon då att jag menade henne? Det var ju ganska självklart att jag menade någon särskild, och Lina tittade intensivt på mig.

"So... It IS someone?" hon log stort och jag skrattade.

"Ehm..." kära Gud! Ge mig fantasi nu! "Yeah! It is one girl... Brown hair and brown eyes and she is VERY sexy! And her name is... LIAM" Jag kramade om Liam som satt bredvid mig. Jag var så stolt över mig själv och alla skrattade.

Lina avslutade senare showen och jag fick beröm för min humor.

Nu ville jag bara träffa Becca...

Rebeccas perspektiv:

Jag hade kollat på hela intervjun och endast haft en kisspaus och det var under en av reklamerna. Dom alla hade varit himla duktiga och jag fick lägga på minnet att fråga Niall nån gång om dom har manus till allt dom säger eller om dom improviserar. Jag skulle aldrig klara av att hålla mig lugn och cool då länge! Inför en kamera och miljoner tittare! Guuuud! Och när jag såg Niall på tv så kunde jag inte riktigt förstå hur jag egentligen kunde träffa en sån underbar kille.

Jag måste ringa och höra hur det gick. Eller kanske smsa? Han kanske inte hade tid nu? Skulle jag störa?

Klockan var åtta och jag bestämde mig för att vänta till nio och sedan ringa eller smsa. Jag började istället plocka fram lite mat. Jag tänkte göra sallad med kyckling och  cesarost. En Cesarsallad med kyckling alltså.

Jag rensade kycklingbitarna, skar tomat och gurka. Tvättade salladen och hade i den. Jag tog och bladade i lite lök och jag hade i en dressing också. När jag var klar så var det mat så att det skulle räcka till fyra personer. Men eftersom att det var bara jag så blir det rester imorgon.

Min telefon började ringa någonstans och min första tanke var att det var Niall, men när jag tog upp mobilen så såg jag att det var Elin, min One Direction galen kompis från Sverige! Jag svarade såklart direkt:

"Halllooooo!" Sa jag med en överdriven röst som jag brukar göra när hon och jag pratar.

''HEYHEYHEEEEY!'' Sa hon lika överdrivet tillbaka och vi skrattade.

''Hur har du det?!'' Frågade hon ivrigt och jag kunde nästan se framför mig hur hon satte sig bekvämt i det hon satt i.

''Bra! Jättetrevliga människor här, och så...'' Jag började fundera på ifall jag skulle säga något om att jag faktiskt hade träffat hennes favoritband. Taskigt om jag inte berättar, men jag tror att jag väntar lite med det...

''ÅÅh... Jag måste få komma ner! Gud va kul! Och då kanske Louise kan följa med också! Gud va kul det skulle vara! Tycker inte du?'' Hon blev bara ivrigare och spralligare för varje sekund.

''Jo det skulle va kuligt! När har ni tid?''

''Jag vet inte riktigt... Men jag kan ju snacka med Lou, och sen kan vi höra av oss.''

''Jamen självklart!''

''Och nu till den viktigaste frågan! Har du sett några kändisar? Till exempel fem snygga killar?''

''Äum... Nej... Det har jag, inte. Nej, inte vad jag vet...'' Ljög jag och hon suckade. Jag gillar inte att ljuga, men se det såhär. Det kan få vara en liten överraskning...

''Jaja, finns alltid hopp.'' Sa hon jag bet mig i läppen.

''Mm...'' Mumlade jag.

''Nej men jag tror att jag måste lägga på nu, räkningen är inte rolig... Kul att prata med dig Beckis! Vi hörs!'' Sa hon glatt.

''Det gör vi! Puss och kram!'' Sa jag innan vi la på.