1Dnoveller

Alla inlägg under maj 2013

Kapitel 39

Kommentera (6)
Av Hanna och Emma - 25 maj 2013 21:20

"Where you jealous?"
"No, I just didn't like that- Okay, maybe I was a little bit jealous..." Jag pussade honom lätt på kinden och log. 
"You know what? I think I should make you jealous more often..."
_________________________________________________________________________________________________________________
 
Rebeccas perspektiv-
 
Nialls reaktion var något som jag lätt kunde vänja mig vid. Men jag hoppades på att det inte skulle behöva utspela sig in public nästa gång. Men jag skulle inte tacka nej till något sånt en mysig lördagskväll. 
"So what are we going to do?" Frågade jag honom. Han ryckte på axlarna.
"Have you eaten breakfast?" Jag brydde mig inte om att jag förmodligen skulle vara tvungen att äta frukost när jag kom tillbaka till lägenheten, för jag menar hallå! Frukost med Niall, ja tack!
"No, have you?" Svarade jag.
"Yeah, but that was on the plane, and a long time ago!" Jag skrattade åt hans beroende av mat och sa:
"Well, let's have some then!" 
Han tog min hand och log mot mig innan han drog med mig in på en annan gata där det fanns små affärer och uteserveringar. 
Gatan var inte smockad med folk men det var inte tomt heller så jag släppte försiktigt hans hand. Det är väl bäst att vara på den säkra sidan...
Han tittade på mig men jag kunde inte se om han blev sårad eller lättad bakom hans svarta solglasögon.
Men han verkade fatta varför jag släppte, så han vände blicken framåt igen. 
På ett sätt så ville jag att vi skulle vara officiella, men på ett annat sätt så ville jag inte. Jag hade ju hört om alla kända par som hade gjort slut på grund av hat- och hot-brev.
Och sen, så var det ju lite kul att smyga omkring med varandra.
"This place is reaaaally good!" Sa han och log lite större och tog sedan täten mot en liten uteservering tvärs över gatan.
"And my friend works here." Han såg ut som en modell när han gick där några steg framför mig i ett par lite halvlånga gröna shorts och en vit t-shirt med ett svagt tryck på. Han hade gröna tygskor som jag inte sett förut och jag undrade lite snabbt hur mycket olika outfits han egentligen hade. För han är ju med i ett pojkband ändå... Det borde väl bli en del? 
När vi kom in i fiket så såg jag att det bara var ett frukost-ställe. (Som även hade några bakelser då.)
Vi gick fram till disken och jag riktade blicken mot menyn som hängde ovanför. 
"What do you recommend?" Frågade jag honom, eftersom att han hade varit här förut. 
"I don't know... I've only been here like three times but-" Jag gav honom en ''skämtar du?'' blick. 
"What?" Frågade han och skrattade. 
"Nothing..." Jag log och tittade tillbaka på menyn. Jag kände att han tittade på mig men jag försökte att inte bry mig om det för då kanske jag skulle börja rodna eller något, och det skulle ju inte vara så bra timing. 
"Oh hi Niall! What can I get for you?" Sa tjejen bakom disken och gav oss ett vänligt leende med en perfekt tandrad. 
"Hello Maya, how are you doing?" Hon log stort och lutade sig lätt mot disken medan hon fladdrade med sina långa ögonfransar.
"Fine thanks, and you?" Hon drog handen genom sitt långa hår medan hon tittade intresserat på Niall. På sätt  och vis förstår jag henne, han såg ju ut som världens hottigaste, men ändå, jag står ju här...
"Great actually, just got home from New York this morning..." Hon log mot honom och nickade.
"Wow. Sounds great! So what can I get for you? And you-" Hon tittade undrande på mig.
"Are you with him?" Jag nickade och sa ett tyst yeah innan jag tittade på Niall som log ett finurligt leende. Vad hade han för sig nu då?
"I'll have a cheese and ham sandwich with applejuice, and me lady?" Han såg undrande på mig och jag log inombords åt att han kallade mig för me lady framför den där perfekta-surfartjej-människan. 
"I would like to have an eggsalad with orangejuice, please ." Sa jag med ett leende till tjejen som hade fått ett svartsjukt uttryck i ansiktet. 
"Of course! I'll fix!" Sa hon till oss.
"Thanks!" Sa vi båda och där efter la Niall en hand på min rygg och förde mig till ett bord i den ljusa restaurangen. 
När vi hade satt oss började han skratta och jag såg undrande på honom. 
"What?!" Frågade jag honom och han skrattade ännu en gång. 
"That was fun." Sa han och lutade sig bakåt i stolen. 
"Niall stop it! Tell me!" 
"You were like this!" Han visade mig hur jag tydligen hade sett ut med att göra en bitch-blick.
"I was not doing that!" Sa jag åt honom och försökte hålla mig i ett allvarligt tillstånd, men jag kunde inte hålla mig för att le när hans ljuva skratt hördes ännu en gång. 
"Yes you were! Were you jealous Becca?" Han höjde ena ögonbrynet och jag försökte att inte ta ögonkontakt med honom. 
"I was not jealous." Egentligen så hade jag kanske varit en aning irriterad på att hon stod och flörtade med Niall, men inte svartsjuk. Absolutely not!
 
Strax fick vi vår frukost och Niall gav mig hela tiden miner som påminde om den som jag tydligen hade gjort när vi stod och beställde. 
För att få honom på andra tankar så tog jag upp det första samtalsämnet som poffade upp i mitt huvud(förutom hur otroligt sexig Niall var idag):
"How was New York?" Jag tog en tugga utav min äggsallad och drack en klunk juice medan jag väntade på svaret. Niall tuggade ur maten han hade i munnen innan han svarade, och under tiden så visade han hela tiden med ett finger att jag skulle vänta nån sekund. 
"It was great! It went really good actually. We came to the airport, took some photos with fans, went to the hotel , and then some boring stuff in the middle(except that I missed you really, really much!), then we went home." Han log stort mot mig. "And Harry did not got some new tattoos, which is good." La han till på slutet och vi båda skrattade. För tillfället så var jag väldigt glad att jag följt med alla tidningar med kändisnyheter så att jag visste att Harry hade, sen han fyllt arton, skaffat en massa tatueringar, på kort tid. Om jag inte vetat det så hade jag troligtvis suttit och sett ut som ett frågetecken för stunden.
"How was your days alone? Before your friends came?" Han tog ett stort bett på smörgåsen och log mot mig samtidigt som han tuggade. Det såg väldigt lustigt ut. 
"Ehm... I don't know... Not so fun, I guess. It was very lonely... Except when I was at the job." 
Samtalet fortsatte och snart var vi inne på de sista tuggorna utav vår mat.
 
När vi kom ut ur frukoststället tittade Niall på mig med ett stort leende.
"What have I done now?" Frågade jag honom och han skrattade.
"Nothing. You're beautiful, that's all." Jag kände hur mina kinder hettade till och han log ännu större. ÅÅH THAT SMILE! Jag knuffade lätt till honom på armen. 
"Thanks. But you should seriously not be allowed to smile, because you know, I may not be able to stand anymore." Han skrattade.
"Well, then I'll be here by your side to hold you up."
"Aw. Sounds good to me." Sa jag. 
"You know the girl in the restaurant?" Jag tänkte tillbaka på det vackra håret och det perfekta smilet hon hade. 
"Mm..." 
"I don't even know her that well." Jag såg på honom med en mördarblick.
"Are you serious?!" Han skrattade.
"I've only met her like two times before." 
"So you took me there just to make me jealous?" 
"You're finally admitting that you were jealous!" Jag gav honom en till mördarblick.
"No, but their toasts are really good actually." Sa han och skrattade.
"You're so mean!" 
"But your reaction wasn't like I hoped.." Han gjorde mig en ledsen min med en liten utputande underläpp.
"Well, how did you hope I would react?" Jag gav honom ett frågande ansiktsuttryck till svar för hans ledsna och han tog flörtigt tag i mina händer och tittade in i mina ögon.
"A little bit more like my reaction. Press me up at some wall and just be on your way to rip my clothes off when I am incredible wise, and stops you." 
Jag flinade stort och höjde ena ögonbrynet.
"But if that really happens, I'm not sure that I will be able to stop you."That flörtiga face alltså.
 
________________________________________________________________________________________________
Kapitel 39 allihopa! 
Tänk att nästa kapitel är 40! 
På ett sätt tänker jag ''Wow, 40 kapitel!" Och på ett annat sätt tänker jag vad lite det är, eftersom att vi ändå har hållt på i 1 år och 5 månader...
Jaja, vi är så otroligt tacksamma för er som hänger kvar i alla fall! 
Kapitel 40 är nästan klart så det dröjer nog inte förrän ni kan läsa det också! 
Kommentera och berätta vad ni tyckte om kapitlet :D 
KRAM! // Emma & Hanna

Allmänt
Dela · Kommentera (6)  

Kapitel 38

Kommentera (3)
Av Hanna och Emma - 13 maj 2013 21:57

"Titta! Big Ben!" Sa hon exalterat och pekade på den stora byggnaden en bit bort från oss.
"Fett coolt! Ska vi gå av?" Sa Elin och ställde sig upp. Verkade inte som att vi fick svara på frågan för hon var redan på väg ner till undervåningen. Vi var snabbt på benen och skyndade oss efter henne, och vid nästa stopp var vi nere på trottoaren. 
__________________________________________________________________________________________________
 
Rebeccas perspektiv-
 
Det var helt otroligt vad helgen gick fort. Vi hade hunnit göra så mycket men ändå så lite! 
När jag vaknade så kollade jag först på klockan som visade 08:37 och sedan på andra sidan sängen där jag såg mina två, sovande, lite halvt snarkande, kompisar ligga med slutna ögon och halvöppna munnar.
 Det var måndag morgon och jag kunde inte oroa mig mer över hur dagen skulle gå. Planen var att berätta för Louise och Elin om vem jag kärat ner mig helt i under mina veckor här i London, hur det hade gått till och varför jag inte sagt något tidigare. Men jag var orolig över hur dom skulle reagera. Det var ju 50/50 om dom skulle tycka att det var okej eller inte okej. Men det lät ju inte så bra om jag skulle berätta att de bilder som Elin pratat om tidigare för ungefär en vecka sen, på Harry med nån tjej, och Niall med samma tjej... Att det hade varit jag. Jag tänkte låta bli att säga något om det, men var ganska säker på att frågan skulle komma. 
Jag låg ytterst i sängen, så jag kunde lätt ta mig upp utan att väcka någon. Jag drog ut min iPhone ur laddaren samtidigt som jag tassade in i vardagsrummet och sedan vidare ut i köket. Jag var den mest morgonpigga av oss tre och det var lika bra att jag inte väckte dom andra före tio. Vi hade lagt oss vid tolv igår kväll, vilket var väldigt sent med tanke på att vi var helt slut vid nio-tiden, då vi kom hem från en lång dag full med olika aktiviteter. 
Idag så skulle jag ha börjat jobba vid halv nio men jag hade pratat med Lucy och hon hade sagt att hon kunde ta hand om caféet själv till klockan elva. Sandra skulle också jobba den här morgonen men hon skulle festa under lördagen vilket både jag och Lucy visste innebar att hon skulle sova ikapp under söndagen och halva måndagen. Men under tiden jag jobbat så hade jag insett att Sandra i alla fall jobbade ikapp den tiden som hon inte var där. Hon jobbade ofta sent, och när jag också jobbade så stannade hon ända tills mitt pass slutade. 
 
Jag satte på min dator som stod placerad på köksbordet och väntade på att den skulle starta så att jag kunde sätta på någon slags musik. Medan jag väntade dukade jag fram frukost till oss, och rätt som det var vibrerade det i min telefon. Det var Niall.
Vi hade haft lite kontakt under dagarna han varit borta, men eftersom att det blir en sådan telefonräkning tog vi det lite lugnt på den fronten. 
 
Good morning babe! We're back in London! Can we meet later? I want to see you! And your friends ;) Call me when you've seen this! xx
 
Jag log åt hans gulliga meddelande, och ännu större när jag tänkte på att han ville träffa mig. Jag ringde honom och han svarade direkt. 
 
"Hello!" Jag kunde nästan höra att han log på andra sidan luren.
"Hi!" Sa jag glatt, men ändå tyst så att jag inte skulle väcka de andra. 
"Did I wake you up?" Frågade han.
"No, I was already awake."
"Are your friends up?"
"No..."
"Do you wanna..." Nu lät han väldigt entusiastisk och jag kunde inte låta bli att le när han snabbt fortsatte."You know, meet me? Like... Right now? I have been missing you really much, you know!" Det sista sa han med en sån irländsk accent att jag kände hur det kittlade till i magen och mina kinder hettade till.
"I would love to! But, I don't konw if I can just leave them here..."
"Haha! Okey..." Han lät lite dystrare men fortfarande så hade han den varma, pigga röst som han haft under hela samtalet. 
"But maybe I can leave a note? Yes, I will leave a note! Where can I meet you?" När jag väl kommit på tanken att få träffa Niall så kunde jag inte släppa den. Jag kände mig beroende. 
"If you start walking to my flat, I can meet you halfway." 
"Sounds great! See you soon!" Sa jag glatt och han skrattade till. 
"Yes we do! Can't wait!" Efter det lade vi på och jag småsprang ljudlöst bort till sovrummet för att byta mina sovkläder till något lite mer, snyggare.
Jag smög in i rummet och fann Louise och Elin i sängen, lika djupt sovande som förut. Jag log åt deras högljudda snusningar och plockade snabbt fram något ur garderoben. Sedan begav jag mig ut ur bäddrummet och bort till badrummet där jag bytte om och borstade tänderna. Jag försökte att inte lägga allt för mycket tid på sminkning och så vidare, men du vet hur man blir när man ska träffa sin... Eh. Niall.
När jag var klar gick jag till köket och skrev en liten lapp till Elin och Louise som löd:
 
Har tagit en sväng till affären, saknades lite grejor till frukosten! Kommer om en stund // Beckis :D<3
 
Sedan var jag ute ur lägenheten på ett tjillevipp!
 
Jag hann inte gå långt innan jag såg en bekant gestalt. 
"Hey Becca!" Den muskulöse killen log stort och stannade upp framför mig. 
"Mason, hi!" Sa jag glatt. Det var ett tag sedan jag såg honom... Han tog ur sina hörlurar som var placerade i öronen, och drog snabbt en hand över sin svettiga panna. Han var nog ute på springtur.
"What are you doing out so early?" Frågade han.
"I'm going to meet a friend." Han såg förvånad ut.
"At 9 o'clock in the morning? What are you going to do?" 
"I don't know. Hang out?" Varför hänger han upp sig på att det är morgon? Sommarmornar är det härligaste som finns ju! Ser jag inte ut som en morgonmänniska eller vad? 
"Okay, what ever." Han skrattade och fortsatte:
"Well, I was going to ask you if we could catch up some day?"
 
Nialls perspektiv-
 
Nästan direkt efter vårt samtal började jag gå mot Beccas lägenhet. Ju längre tid jag fick med henne desto bättre! 
Gatan var halvfull med folk som hade lite bråttom till jobbet och pensionärer som var ute på deras morgonpromenader. Och sedan mitt i allt kom jag, strosande med mina svarta raybans på. 
När jag kommit till området där Becca bor såg jag mig omkring. Jag borde ju ha stött på henne. Fast i och för sig, jag gick ju lite tidigt. 
Min blick fastnade på två personer som såg bekanta ut. Den ena lite mer bekant än den andra. 
Jag gick sakta närmre och såg att det var Becca. Jag log smått åt henne. Vad jag hade saknat henne. Fast det bara var några dagar jag senast hade träffat henne.
Sedan tittade jag på den andra. En stor muskelbyggd kille med en solbränna som alla tjejer faller för. I sitt gråa linne framhävdes hans stora biceps och under hade han säkert ett 8-pack som ingen kunde slå. Jag smög ännu en bit till och ställde mig på ett ställe där de inte kunde se mig, men där jag kunde se dem. 
 
"What are you doing out so early?" Frågade han henne. 
"I'm going to meet a friend." Friend? Varför sa hon inte att hon skulle träffa mig? Hennes dejt? För jag var ju faktiskt hennes dejt. Det klickade till i mitt huvud. Tänk om hon dejtar muskelknutten också? Vi har ju faktiskt inte pratat ut riktigt om våra riktiga känslor för varandra, och om vi tycker att det borde bli något oss. Så vi kan ju faktiskt gå och dejta andra personer om vi vill. 
Men det vill inte jag... Jag vill ha Becca. Bara Becca. Ingen annan. Och jag vill inte att hon ska vilja ha någon annan än mig heller. 
"At nine o'clock in the morning? What are you going to do?" Varför ska han bry sig om det? Fortsätt med din lilla maratonlöpning du, så att jag kan få krama om min "framtida flickvän". 
"I don't know. Hang out?" 
"Okay, what ever." Ja du, bäst för dig att inte lägga dig i vad vi ska göra. 
Varför blir jag såhär? Svartsjuk och irriterad? Becca skulle väl aldrig gå bakom min rygg? 
Jag tittade på dem och väntade på att den mörkhårige, solbrända killen skulle springa iväg, men det gjorde han inte. 
"Well, I was going to ask you if we could catch up some day?" Nu högg det till i magen, och jag kände att jag behövde göra någonting, snabbt. 
Jag gick snabbt fram till dem och harklade mig. Beccas blick vändes mot mig och hon lös upp. 
"Niall!" Hon kramade om mig, och jag kramade hårt tillbaka medan jag gömde ansiktet i hennes hår och andades in hennes doft. Allt för att visa "twilight-varulvs-klonen" vart skåpet ska stå. 
 
Rebeccas perspektiv-
 
"I have been missing you." viskade Niall med en sjukt sexig röst in i mitt öra och jag kände hur benen vek sig under mig. Jag hade helt glömt bort Mason under de sekunder från att Niall kommit, och när jag kikade fram bakom Nialls axel så stod Mason där med en självsäker min och betraktade oss, utan att ens tycka att det var ett dugg pinsamt att bara stirra på oss. Jag blev lite smått generad, och om det inte hade varit för att jag insåg att han troligtvis väntade på mitt svar så skulle jag ha blivit sur på honom för att han stod och betraktade oss helt oberörd och utan en tanke på att titta bort.
Jag tittade på Mason med en ursäktande blick för att han fick vänta så på svaret. Han skrattade lågt för sig själv. 
"I think I'll leave you two alone. See ya later Rebecca." Jag nickade och han blinkade med ett öga åt mig. 
"Yeah, bye." 
Mason lyfte armen och vinkade samtidigt som han började jogga iväg. När Mason just börjat springa så lossade Niall sitt grepp om mig så att vi stod face-to-face mot varandra och jag sögs genast in i hans blåa ögon. Jag böjde mig lite framåt för att placera en kyss på hans mjuka, frestande läppar. När våra läppar möttes så vart det lite mer än vad jag förväntat mig. Nialls hand åkte upp till min nacke och höll fast mitt ansikte mot hans. (Inte för jag hade släppt hans läppar för allt i världen, men det var fortfarande underbart sexigt)
Jag märkte inte att vi hade rört på oss förrän jag slog i rumpan i en tegelvägg. Niall flinade mot mina läppar och höll fortfarande ett stadigt grepp om mig. Han tryckte mig mot väggen och stod tätt intill mig så att varje centimeter av våra kroppar rörde vid varandra. Han började sedan placera mjuka kyssar längs min käklinje och sedan ner på min hals medan han smekte min midja. Hur mycket jag än njöt av vårt heta "moment" var jag tvungen att avbryta. 
"Niall." Sa jag lågt och hans ljust blåa ögon såg in i mina. Jag tog tag i hans handled och drog in honom på en skuggig gränd. 
"What was all that for?" Frågade jag honom. 
"I've missed you." Förklarade han och tog ett steg framåt så att han stod närmre mig. Jag log.
"Ok, so it had nothing to do with Mason?" Niall tittade bort på platsen där jag och Mason hade stått och pratat för bara några minuter sedan. 
"Maybe a little bit." Erkände han och jag skrattade. Han tog min hand och började sakta gå längre in på den lilla gatan vi befann oss på. 
"You don't have to worry about him." Sa jag till honom och han tittade med lysande ögon på mig. 
"So, you don't have a crush on him or something like that?" Han tittade ner i marken.
"No Niall. I don't." Trots att Mason var dödligt het så var jag inte så attraherad av honom. Det var ju Niall som jag hade fallit för och ingen Mason i världen kunde ändra på det.
Niall log stort och tryckte till min hand som var inflätad i hans. 
"Where you jealous?"
"No, I just didn't like - Okay, maybe I was a little bit jealous..." Jag pussade honom lätt på kinden och log. 
"You know what? I think I should make you jealous more often..."
 
__________________________________________________________________________________________________
Whoopeli whoop! Vad tycker ni? xD
Vi här borta (jag & Hanna) har massor av roliga planer för framtiden inom novellen, så vi hoppas att ni inte tröttnar på Becca och Niall på ett tag... Det skulle ju vara tråkigt...
Men jaja, i alla fall! Tack till er kära läsare som fortfarande är kvar och läser! 
Kram på er tills nästa gång! // Emma & Hanna

Allmänt · Kiss You
Dela · Kommentera (3)  

Hello!

Kommentera (2)
Av Hanna och Emma - 13 maj 2013 21:42

För första gången i vår världshistoria har vi kapitel på lager!!!! Yaaay! xD

Vi har både kapitel 38 och 39 som är i princip klara, så imorgon kommer kapitel 38! Jihoo!

Sedan måste jag bara få lägga upp de här, för jag tyckte att man fick värsta feelingen xD (Bilderna blev megastora, men om man tog på miniatyr blev dom jättesmå...)


       


KRAMIS!   

Allmänt
Dela · Kommentera (2)  

Kapitel 37 - Girl power!

Kommentera (3)
Av Hanna och Emma - 9 maj 2013 23:39

Vi hade stannat ungefär var tionde meter och hånglat loss lite så när jag vände upp blicken mot den svarta klockan med vita visare som jag hade ovanför dörrkarmen till vardagsrummet så var klockan närmare ett, så jag bestämde mig för att göra mig i ordning för att gå och lägga mig. 

Jag han knappt lägga mig i sängen före jag hade somnat.
__________________________________________________________________________________________________
Fredag:
 
Det hände inte mycket under de dagar som gick innan det äntligen blev fredag. Niall och jag hade sms;at varje morgon och kväll. Jag hade jobbat. Och jag  hade även pratat med både min pappa och mina båda kompisar. Under dessa dagar hade jag även insett hur tråkigt det var när man inte hade en "nästanpojkvän" som är medlem i One Direction.
Jag vet inte riktigt om jag skulle börja kalla Niall för min pojkvän? Jag menar, vi har ju utforskat varandras munnar så att vi kan dom utan och innan. (Äckligt, jag vet! Haha!) Men kunde jag börja kalla honom min pojkvän? 
 
Klockan var strax innan tio på fredagmorgonen och jag och Niall hade redan skickat ett flertal sms och jag hade även fått ett helt meningslöst sms utav Harry, där han hade skrivit:
 
Stop texting with our Irishboy!  He's become dependent!!!! 
 
Jag hade dock inte vetat vad Dependent betytt så jag slog upp det i 'Den lilla svensk-engelska ordboken'. 
Det betydde beroende och jag log för mig själv när jag skickade en smiley som räckte ut tungan tillbaka.
Jag fick ett sms av Niall:
 
Why are you texting with Harry?? o.O 
 
He told me not to text with you ^^ Nothing to worry about ;)
 
Phew! I thought you were cheating!  
 
I would never cheat on you! Not even with Harry! ;)
 
But you cheated on him...
 
THat wasn't cheating! It was different, we weren't together! 
 
So you and I are..?
 
Mitt hjärta hoppade till och jag stirrade på skärmen. Vad skulle jag svara på det? Hur tycker han om ''oss''? Och vad tycker jag?
 
I don't know... We're more together than Harry and I at least.
 
Det tog ett tag innan jag fick ett svar.
 
Hmm, let's talk about that when I get back, ok? Have to go now! Talk to ya later love xx
 
yeah okay :) bye xx
 
Några timmar senare så hade jag tagit mig ner till flygplatsen via buss och nu väntade jag spänt på att jag skulle få ett sms eller ett samtal utav någon av mina kompisar. Under tiden jag väntade så gick jag om och om igen igenom deras reaktioner om jag berättade för dom om mig och Niall. Eller skulle jag berätta? Jooo, det är klart att jag ska. Eller? Dom kanske skulle ge ut det till pressen? Men jag kunde lita på dom. Eller? 
Alla frågor blandades till en stor soppa i mitt huvud och jag kände att det skulle ha varit bra med en Ipren eller alvedon för att få den plötsliga huvudvärken att försvinna. Klockan var tio i fyra och deras plan var menat att landa fem i, så det var bara några minuters väntan kvar. Jag tänkte på Niall och hans sexiga kropp när mina tankar plötsligt kom in på Harry och hans tatueringar. Han hade ganska många tatueringar hade jag hört. Det skulle vara ganska kul att få se alla. Inte på ett perverst bara för att få ta av honom kläderna utan mer för att se om han hade någon förklaring om varför han skaffat alla. Under spel-kvällen så hade jag även sett att Zayn hade en del tatueringar. Men allvarligt talat, så kände jag inte någon lockelse alls för att ta av Zayns kläder...
 
Det plingade till i min handväska och jag fiskade upp mobilen med en smidig rörelse. När jag såg att det var ett sms så tänkte jag direkt att det var från Elin eller Louise. 
Och det var det! 
 
Hey gurl!! Nu har vi landat! Men Louise väska vägrar att komma fram... Vi kmr strax! Pöss
 
Okeydokey! Väntar på er här!
 
Jag la ner mobilen i väskan igen medan jag otåligt stod och väntade på mina kompisar.
Snart såg jag några jag kände igen så jag sprang fram till dem.
"Oh my god! Beccis!!" Ropade Louise högt när hon såg mig. Jag skrattade högt och kramade om henne. Sedan vände jag mig mot Elin som stod med mungiporna uppe i skyarna. Innan jag hann krama om henne var hon redan på mig med en benkrossande omfamning. 
"Aj." Lyckades jag få fram och jag kände ett par händer som försökte hjälpa mig ifrån Elins starka grepp. 
"Ta't lugnt Elin! Du dödar henne!" Elin släppte mig och skrattade.
"Det är så kul att vi äntligen är här!" 
 
Bussresan hem var livfull. Båda satt med näsorna tryckta mot fönstret och Elin kom hela tiden med kommentarer som: "Vi är i One Directions stad!" "Kolla! Nandos reklamskylt!!!" "Milkshake city!" "Här har säkert killarna åkt!" "Tänk om Harry har varit och tankat sin bil där!" "Kolla där är det en Harry bil!" "Tänk om det är Harry?!"
Jag skrattade gott åt henne. Louise däremot bad henne att hålla käften, för om jag har rätt så har nog Elin suttit på hela flygresan och tjatat om hur mycket 1D-relaterat de kommer se. Jag skämdes redan ganska mycket över hemligheten som jag höll för dom men det blev bara värre i slutet utav bussresan. 
"Har du sett någon av killarna än?! Dom ska vara här i London under den största delen av sommaren. Enligt Twitter så är dom inte här nu.... Dom är i... Hm... Vänta..." Elin började bläddra igenom Twitter på hennes iPhone och Louise suckade. 
"New York." Sa jag snabbt utan att ens märka de konstiga blickarna jag fick, innan jag kom att tänka på hur tyst det blivit runt om mig. När jag tittade upp så såg jag två huvuden, en på vardera sida av mitt eget, båda med rynkade ögonbryn och halvöppna munnar. 
"Haha! Har du blivit en av dom dära stalkande "Directioners" som Elin sen du åkte hit?" Frågade Louise och hon fick en sur blick från Elin. 
"Nej! Haha! Jag tror att jag.... Hörde det från nån person på flygplatsen kanske." Det skar till i magen när jag ljög men dom skulle ju få veta. Bara att dom kanske skulle behandla mig annorlunda då, så det bästa var väll om jag väntade tills på måndag, då Niall kom hem. 
 
Bussen hade stannat vid hållplatsen vi skulle av vid så jag drog ut tjejerna. De tjattrade på om allt vi skulle göra denna vecka de var här, och jag pratade väl också på skapligt. För jag hade också endel saker som jag skulle vilja göra. Jag kan ju till exempel inte gå och få manikyr med Niall... Och jag tror inte att Sandra skulle vara så intresserad av det heller. 
 
Jag öppnade porten till hyreshuset och höll dörren uppe för mina vänner. De skuttade glatt in.
"Thank you dear." Sa Louise med en brittisk accent. 
"You're welcome sweetheart." Svarade jag henne med en lika mycket brittisk dialekt. 
Elin som redan var borta vid hissen tittade på oss med ett missnöjt ansiktsuttryck.
"Det är inte nittonhundratal längre! Nu säger man love och babe!" Sa hon och tryckte på hissknappen.
Både jag och Louise bara skakade på huvudet och gick in i hissen efter Elin.
 
När vi kom fram till dörren så tänkte jag varna dom att det kunde vara stökigt, men sen så kom jag på att jag hade städat OCH fixat plats i min garderob för deras saker under mina ensamma dagar, i väntan på att Louise och Elin skulle komma. Så jag sket i att säga något och stack in nyckeln i låset, vred om och öppnade dörren med en bugning medan jag sa:
"Welcome to my wonderful home, ladies."
"Man tackar och bockar, lilla fröken fräken" svarade Elin med en mörk röst med så mycket dalmål att jag och Louise började storgarva. 
När vi hade tagit av oss skorna så ställde jag bara deras resväskor mot väggen. Elin hade en neonrosa med en enorm gul rosett på , och Louise hade en marinblå med svarta knappar insydda i olika mönster på alla sidorna, och jag förstod att det var Louise och hennes mamma son hade piffat upp resväskorna med lite extra. Samma sak hade dom först gjort vi skulle på ridläger för ungefär 10 år sedan. Då hade dom pimpat upp våra ridstövlar med olika band, och satt en rosett på vardera av hjälmarna. Jag fick en söt lila rosett i silke, Elin hade fått en grön med små  volanger och Louise själv hade valt ut en stor, fluffig blodröd rosett till sig själv. Alla på ridlägret hade beundrat de fina accessoarerna och gett Louise komplimanger för att hon hade varit så kreativ, och sen dess så gjorde dom samma sak varje gång vi skulle på något tillsammans.
Elin var den först in i vardagsrummet och hennes reaktion var: "Waow! Ditt vardagsrum är är ju stort Beccis! Du sa ju att det var litet din lilla skit!!" Jag tänkte tillbaka till Nialls lägenhet så kom jag på att hans vardagsrum hade varit bara lite större än mitt, fast han hade haft fyra olika dörrar från sitt vardagsrum, en mot hallen och en mot köket och sen två varav någon troligtvis ledde till hans sovrum. Men hursomhelst så hade hans vardagsrum bara varit lite större än mitt, så mitt kanske var hyfsat stort ändå.
"Haha! Kanske..."
"Men nu vill jag se resten! Gör en rundtur åt oss! Börja med köket!" 
"Okej!" 
 
Jag visade dem runt och berättade även vart de skulle få sova. Eftersom att lägenheten inte var stor så var det snabbt gjort. 
Efter min lilla husvisning var vi alla peppade och ivriga att få komma ut i stan och börja bocka av saker på listan som vi hade snackat ihop oss om. Vi fräschade till oss och snart var vi ute ur hyreshuset och på gatan. 
Sedan drog jag med dem till närmaste busshållplats. Jag hade frågat dem om de ville ta tunnelbana eller buss. "Buss såklart!" Hade de båda svarat. 
Så det var dubbeldeckare som gällde. 
När bussen kom och vi betalat och gått in i bussen så insåg jag att jag faktiskt aldrig suttit på övervåningen. Jag spanade runt lite i bussen och såg genast en liten trappa. Så jag drog med Elin och Louise upp och vi satte oss på ett trepersoners-säte och sen så var det bara upp och iväg! Haha! Nej,men allvarligt så var känslan otrolig när man satt och bara såg ut över Londons gator. Det var precis som i en film! 
Efter några minuters bussåkning ryckte Louise ut mig ur mina tankar.
"Titta! Big Ben!" Sa hon exalterat och pekade på den stora byggnaden en bit bort från oss.
"Fett coolt! Ska vi gå av?" Sa Elin och ställde sig upp. Verkade inte som att vi fick svara på frågan för hon var redan på väg ner till undervåningen. Vi var snabbt på benen och skyndade oss efter henne, och vid nästa stopp var vi nere på trottoaren. 
 
_________________________________________________________________________________________________
SÅdärja hörni! Tack som vanligt till alla ni fina läsare! Vi vore inget utan er ;)
 
Sedan måste vi ju snacka lite om att våra pojkar faktiskt var här igår och uppträdde! HELT SJUKT! Var ni också där? 
Vi hade i alla fall the time of our lives och vi kommer alltid att minnas den kvällen! Och det kommer nog ni med! Visst var det helt fantastiskt?! 
Kommentera xD 
 
BAMSEKRAM ! // Emma & Hanna
Allmänt · Kiss You
Dela · Kommentera (3)  
Ovido - Quiz & Flashcards